lördag 18 februari 2017

Vad väntar 2017

Satte först rubriken "Det kommande läsåret" och hamnade med ens tillbaka i skolvärlden. En värld som jag förvisso tyckte mycket om och har hyfsat goda minnen från, men ändå en passerad tid. Och skolans nytto-verksamhet är en aspekt som jag inte har lust att lägga på läsningen. Så för att göra en lång inledning något mer tydlig:

Jag hoppas att bokåret 2017 blir bra och hemskt gärna bättre än 2016. Förra året bjöd på mycket skit, men det var ett bra år för min läsning. Mycket bra. Jag tänker mig att jag ska försöka läsa lika mycket det här året. Detta inlägg skulle så klart ha varit ute för en månad sedan, men det går nu lika bra nu. Jag har tänkt mig tre mindre utmaningar så här långt:

Läsa fem hyllvärmare. Hittade detta hos Feministbiblioteket som har inspirerats av @ciccisbokblogg och kände att det var en väldigt bra idé. En hyllvärmare är en bok som stått i hyllan i ett år (minst) och jag har också en del sådana. Dock tänker inte jag läsa så många som utmaningen verkar innehålla, fem duger bra åt mig:

John Irving/Sista natten i Twisted River
Janet Frame/En ängel vid mitt bord
Lars Mytting/Simma med de drunknade
Arto Pasilinna/Volotinens första fru och annat gammalt
Harlan Coben/Ingen andra chans

Johan Irving är en av mina favoriter, så det är konstigt att denna har blivit över. Pasilinna har jag länge funderat på, men aldrig riktigt vågat ta tag. Tänker att jag inte riktigt har hans humor, men en ska väl ha ett öppet sinne, så vi får väl se.

I övrigt har jag letat fram fem böcker på engelska som jag vill läsa under 2017. Vill så väldigt gärna läsa mer på originalspråket när det kommer till engelska författare, men är tämligen usel på det. Jag har också rotat fram fem böcker som jag av någon anledning inte har avslutat. Tycker ändå att alla fem är värda en extra chans:

Per Olov Enquist/Liknelseboken
Mo Yan/Det röda fältet
Tove Folkesson/Kalmars jägarinnor
Haruki Murakami/Fågeln som vrider upp världen
Mitch Albom/The first Phone Call from Heaven

Sist, men inte minst, har jag flyttat över sex böcker från 2016 års läslista till det här året.





torsdag 19 januari 2017

Aftonland

Strax innan Lucia diskuterade bokklubben Den där bokklubben Therese Bohmans Aftonland. För mig var det den andra boken jag läser av Bohman (Missa inte heller Den andra kvinnan). Inte heller den här gången blev jag besviken. Återigen handlar det om förhållande, kärlek men också vad man gör av livet och hur svårt det kan vara att hitta och hålla en riktning. Meningslösheten som alltid finns med på något plan, i någon del och som i båda böckerna både dramatiseras och problematiseras. Kanske är meningen och livets mening en större fråga i Aftonland än i Den andra kvinnan, men jag tycker att det blir en väldigt fin diskussion kring detta. Speciellt eftersom huvudpersonen i Aftonland är kvinna, har just lämnat ett långt förhållande och är 40 år och lite till. Dessutom har hon inga barn. Vad är ens uppgift då? Hur ser ens människovärde ut? Och nu är ju huvudpersonen inte heller en del av en tvåsamhet. Var finns då kvar att vara? Samtidigt: Hon tillhör ingen - hon behöver egentligen ingen. Bohman berättar väldigt fint om hur det är att hamna utanför familjenormen som kvinna. Det är en bra balans mellan att vara ensam och själv.

Kanske läser jag Den drunknade med,


Jag uppskattade också Bohmans kunniga kopplingar till konstvetenskapen. Det var intressant (eftersom jag inte är speciellt allmänbildad) och gav också en bra yta att luta huvudpersonens kvinnliga normer mot. Det blev en spänning mellan hur kvinnor ses och förväntas vara idag mot de idealen som fanns i konsten runt 1900-talet (om jag kommer ihåg rätt). Det är också den period som huvudpersonen har sin forskning och som hon är som mest fascinerad av.

Jag hittade en hel del igenkänning i boken, vilket var både sorgligt men också förtröstansfullt. Men jag tror också att den kan vara lite provocerande i att huvudperson inte ses om sorglig, inte hoppfull, utan mer en person som existerar mitt i en kris. Det är ett stillsamt förfall, som jag tror att det är för många. Det händer liksom bara. Jag tyckte så mycket om det.





onsdag 18 januari 2017

Läslusten 2016

Mer än halvvägs in i januari så är det dags att sammanfatta läsåret 2016. Jag gör det enkelt:

Jag läste 43 böcker under 2016 (och jag tror att jag har fått in alla i Goodreads). Det är med mina mått ganska bra jobbat. Jag har aldrig fört statistik tidigare, men det känns som att jag har haft flyt i läsningen på ett helt annat sätt än på många år. Mycket nöjd över detta. En inte obetydlig del i det har Jenny och den fina bokklubben Den där bokklubben (finns på FB). En betydande del är att jag numera läser mer än hälften av alla böcker i mobilen. Det innebär en timmes läsning på tåget nästan fem dagar i veckan. Trodde för övrigt aldrig att jag skulle skifta från analog bok till digital, men just så blev det.

Jag hade femton böcker på min läslista 2016. Lyckade fixa fem av dem. Alla var dock väl värda en läsning så läslistan har genererat en hel del kvalitet. Om än inte kvantitet. Jag funderar på att flytta över fem böcker till läslistan 2017, men sparar resten. Det finns en anledning till att jag inte kommit till skott och jag vill inte störa läslusten. Det är tillräckligt mörkt i januari ändå.

Bästa bok: Vi kom över havet/Julie Otsuka och Agaat/Marlene Van Niekerk. Fantastiska båda två.
Sämsta bok: Room/Emma Donoghue. Jag tog mig igenom, men nej.
Mest överraskande: Flickorna/Emma Cline och Den vita staden/Karolina Ramqvist. Trodde inte att jag skulle bli så pass gripen.
Mest överskattad: Konsten att höra hjärtslag/Jan-Philipp Sendker. Tyckte den var lite tråkig.

Målbild 2017, leta böcker. Läsa böcker. Bildkälla.



fredag 13 januari 2017

Teköpet

Böcker är det som nästan utan undantag trillar ned i min shoppingkasse när jag "behöver" något för att pigga upp tillvaron. På andra plats kommer nog också böcker. Men sedan är det te. Det är något speciellt med att gå in i en riktigt bra tehandel, provsniffa ur de enorma burkarna och få några hekto uppmätta i en påse att ta med hem. Som en riktig tedrickare. Jag dricker nästan alltid tepåse, men jag gillar idén med löste och det blir väldigt mycket godare med ett riktigt bra löste. Den vetskapen blåser alltid bort den värsta januaristämningen. Så även igår.

Tre påsar te, två hundtassar. Allt är som vanligt.

onsdag 11 januari 2017

På andra sidan nyår

Det blev december och sedan blev det jul och nyår. Jag har inte funderat på någon sammanfattning men tänker att jag borde göra det. Imorgon. Just nu sitter jag och tittar på galna klipp från Donald Trumps första presskonferens som blivande president och läser Barack Obamas avskedstal. He will be missed.

måndag 19 december 2016

Litteraturkritik när jorden går under

Smart och insiktsfullt om litteraturkriktik av Annina Rabe idagens OBS i P1. Bara namnet på krönikan gör att jag vill lyssna. Litteraturkritik när jorden går under. Och det känns verkligen som världen är på väg åt fel håll och då behövs den initierade ledsagarens om Rabe efterlyser. Jag tycker hon klarar det alldeles utmärkt själv, och jag hoppas någon gång kunna läsa Madeleine Gustafssons Påminnelser och James Woods Så nära livet man kan komma.

måndag 28 november 2016

Välkommen till Feministbiblioteket

Via Västmanländskans bokblogg och framför allt hennes Instagram/Twitter-push för Feministbiblioteket hittade jag till Hanna Lagers blogg. I tio år har hon skrivit om böcker och läsning ur ett feministiskt perspektiv. Och om någon skulle ens tänka den tanken: Nej, det är inte tråkigt. Istället är det en rolig, intressant och kunnig blogg (bokbloggar är ofta detta) smaksatt med ett genusperspektiv jag uppskattar. Jag inte läst så många inlägg och har precis hittat dit, men tyckte direkt om samlingen Kvinnor i världen. Där finns blogginlägg om kvinnliga författare samlade per land. Den innehåller väldigt många länder som jag dels vet lite om, dels inte har en aning om landets kvinnliga författare. Blev sugen på att läsa dikter av Esther Nirina från Madagaskar samt Den kvinnliga enucken av australiensiska Germaine Greer.